För tolv år sedan fick Finland sin första kvinnliga ledare. Det här var ett historiskt ögonblick som Elisabeth Rehn värmt upp folket för då hon år 1994 förlorade mot Martti Ahtisaari efter en jämn kamp. Jag tror de flesta av oss ser mervärdet i att ha haft en kvinnlig president också om man inte delar alla president Halonens politiska värderingar. En kvinna som president har på ett symboliskt sätt bidragit till att förbättra jämställdheten i vårt samhälle.
Då vi om några veckor har en nyvald president lär personen med högsta sannolikhet vara en man. Den här gången har de manliga kandidaterna vind i seglen medan en spontan folkrörelse för att välja en kvinna saknas. Det här ska inte betraktas som ett problem. Könet skall knappas ses som den avgörande faktorn då man slår fast vem man röstar på. Med en hel del erfarenhet av torgmöten är jag dock förvånad över de rådande gallupsiffrorna. Då jag under årens lopp delat ut egna och andras valbroschyrer för nyckelpigerörelsen har jag ofta stött på kvinnor som deklarerat att de endast röstar på kvinnor. Och ibland har jag smickrats av kvinnor som berättat att de undantagsvis röstat på mig men att de nog i regel röstar på en kvinna.
Personligen har jag oftast gett min röst åt kvinnor då jag inte själv varit kandidat i ett val. Det här ska inte ses som ett ställningstagande, utan det har väl nog främst handlat om slumpen där jag hittat kompetenta kandidater med för mig passande värderingar just bland de uppställda kvinnorna. Också i det stundande presidentvalet finns det två kompetenta kvinnor att rösta på. Jag har förmånen att känna båda två och går gärna i borgen för bägges kunnighet och lämplighet för uppdraget. Den enas värderingar sammanfaller på flera punkter inte med mina egna medan den andra damen är ideologiskt rätt för mig och därför kommer hon att få min röst i valbåset.
Presidentvalskampanjen har tyvärr varit ganska substansfattig. Detta inte minst för att den ledande kandidaten konsekvent undviker att tydligt ta ställning till känsligare frågor. Det här är ytterst beklagligt. Personligen hoppas jag att kampanjens slutspurt för med sig mera substans och ett lyft för kvinnorna i kampanjen. Med den här takten kammar männen hem 95 procent av rösterna.
Carl Haglund
Kolumnen publicerades i Hbl 13.01.2012.
